Medeltida Mynttillverkning

Ett av mina stora intresse, är att rekonstruera och levandegöra historia. Detta och mina kunskaper inom koppargrafiken ledde till en förfrågan från Malmö Museer, om rekonstruktion och tillverkning av ett medeltida mynt. Det gällde ett minnesmynt för den stora vikingautställningen 1989 - 90, som skulle visas i Florens och Malmö. Tillsammans med guldsmeden Bengt Månsson, som också delar mitt intresse för aktiv historia, började vi experimentera med mynttillverkningen. Efter minst sju svåra år (mån) med sönderslagna myntstampar, härdningsproblem, gravyrträning, slagteknik, listan kan här göras lång, kunde vi äntligen stolt visa upp ett färdigt "vikingamynt". Myntet höll hög kvalitet och kunde månfaldigas på samma sätt som förr. Vi uppträdde sedan under utställningen på Malmö museer och slog mynt på ett historiskt riktigt sätt i autentiska kläder . Detta rönte stor framgång hos publiken, bland annat fick hela skolklasser se och lära sig hur myntslagning gick till för mycket länge sedan. Mynt har genom alla århundraden fascinerat människorna.

Att nytillverka medeltida mynt kräver omfattande förberedelser. Ett stort tack till Nationlmuseums Kungliga Mynt o Medaljsamlingen i Köpenhamn, som varit till stor hjälp. Varje mynt föregås av en noggrann myntskiss. Skissen utgör grunden till den förgravyr som inristas i den ohärdade stålstampen.

Våra mynt är kopior av befintliga mynt, dock har de försetts med en annan text, myntmästarmärke plus tillverkningsåret. Gravyren måste göras spegelvänd för att bli rätvänd på myntet. Motivet slås sedan in med hjälp av punsar i myntstampen. . Ett långsamt och tålamodsprövande arbete

Ett litet misstag vid inslagningen av motivet kan ödelägga hela stampen. Originalmyntmästarens missar kopieras dock omsorgsfullt . Provavtryck görs på stampen, som sedan härdas. Efter härdning är det klart för själva myntslagningen. Varje mynt kräver två stampar en över-och en understamp.

Ett runt myntämne i silver placeras på understam-pen, varefter den övre stampen placeras ovanpå. Genom ett kraftigt slag pressas motiven in i myntämnet Jämför ut-trycket "att slå mynt". Slagtekniken är en svår konst. Det blev mycket silverskrot i början.

Svend Estridsen-myntet framtaget på uppdrag av Malmö Stadsmusum
Vikt: 1.8 g - Diameter: 18,5 mm - Silverhalt 999,9 - Uppl.ca1200
Under slutet av vikingatiden började kungamakten i Danmark tillverkning av egna, rikstäckande silvermynt. Svend Estridsen, som regerade 1047 - 1074, var en av dessa kungar. Under Svends tid blev Danmark kristnat. Med Lund som centra blev kyrkan en mäktig institution. Det är från Lund som förlagan till denna myntkopia kommer, här hade kungen en stor myntsmedja. Ofta hämtades myntmästarna från England, ett rike som under slutet av vikingatiden låg under den danske kungen. Åtsidan visar en kristusfigur sittande på en tron med bibeln i famnen. Frånsidan har en variant på det mycket vanliga korset.
Medeltidsveckans minnesmynt. Bengt och jag fick blodad tand av framgången med Svend Estridsen-myntet. I samarbete med Gotlands fornsal och Medeltidsveckan gjorde vi sedan en "Gote", en örtug som slogs under 1300-talet i Visby. Vi uppträdde som livs levande myntslagare under medeltidsveckan 1991. Med samma stora framgång som i Malmö.
"Gote" framtagen på uppdrag av Gotlands fornsal och Medeltidsveckan
Vikt 1,8g - Diameter18,5 mm - Silverhalt 999,9 - Uppl ca 2100

Minnesmyntets förebild är hämtad från ett örtugmynt präglat i Visby runt mit-ten av 1300-talet. De gotländska örtugmynten som slogs 1320 - 1450, hade genomgående samma motiv. På åtsidan tyska handelsgillets liljebuske och på frånsidan Guds lamm med fana (Gotlands sigill). Mynten kallades populärt för "Gotar" och har återfunnits i stor mängd på Gotland, Öland, i dåvarande Linköpings- och Växjö stift. Enstaka exemplar har återfunnits ända borta i England. Originalmyntets text är utbytt och ersatt med: LUDUS MEDIEVALIS, GOTLANDIE 1991, vilket betyder: GOTLANDS MEDELTIDS-SPEL 1991.

Malmöhus gardeswitten. Under samma år ville vi göra ett eget mynt till vår förening Malmöhusgardet. Myntet som är en nyskapelseär mycket typiskt för de wittenmynt, som var i omlopp i Malmö under yngre Hansatiden. Myntet skulle också utgöra betalningsmedel på Gardeskrogen "Feta Gåsen", som upprättades vid speciella tillfällen.
Vikt 1,8 g - Diam. 18,5 mm - Silverhalt 999,9 - uppl ej bestämd
Under 1400- och det tidiga 1500-talet tillverkades så gott som alla danska mynt i Malmö. "Malmöhus gardeswitten" har framtagits för att minna om denna tid. Myntet saknar förebild, men är mycket typiskt för de mynt som var i omlopp under yngre Hansatiden. På åt-sidan syns Malmöhusgardets emblem, med devisen QUAE FUERUNT SUNT, som fritt översatt betyder: Det som varit, finns kvar. Frånsidan pryds med ett typiskt genombrutit kors med sköld. I skölden syns Malmö stads-vapen, ett krönt, avslitet griphuvud instiftat av Erik av Pommern 1437
Svensk myntning 1000 år. 1995 var det 1000 år sedan Sverige fick sitt första mynt. Detta firades med en stor utställning i Sigtuna, platsen där det först myntet slogs. Bengt och jag blev tillfrågade om vi ville göra ett minnesmynt till uställningen. Det handlade om en modifierad kopia på ett av Olof Skötkonungs mynt. Vi gick igång med arbetet och efter halvår var vi klara med stamparna. Bengt och jag fick också äran att inviga utställningen, genom att slå det första myntet utklädda till de gamla engelska myntmästarna. Vi fick berömmande ord av några av Sveriges förnämsta myntexperter, som var inblandade i utställningen och fanns på plats. I tre olika omgångar var vi sedan uppe i Sigtuna och visade myntslagning. Som vanligt visade publiken stort intresse. Vi hade oftast en ring av intresserade åskådare rund oss. Vi försöker uppmuntra publiken att ställa frågor. Målet är en dialog om mynt, myntslagning, stamptillverkning, pengars värde, våra kläder, skor mm.
Sigtunapenning framtagen på uppdrag av Sigtuna museum till utställningen Svensk myntning 1000 år
Vikt 2,4 g - Diameter 20,5 mm - Silverhalt 999,9 - Uppl ca 2200
Bengt och jag som myntare i Sigtunas nybyggda "gamla" myntsmedja
Svensk myntning började i Sigtuna under Olof Skötkonungs regering 994 - 1022. Hans myntning i Sigtuna består av en äldre grupp med läsliga inskrifter ca 995 - 1000 samt en grupp med förvirrade, oläsliga inskrifter ca 1000 - 1022. Valören var 1 penning, men vikterna varierande mellan 1 - 2 g. Alla mynt präglades i silver Förebilderna för Olofs mynt hämtades från Æthelred II:s (978 - 1016) myntning i England. Det var naturligt eftersom de ansvariga myntmästarna hämtades från Enland. Engelska mynt är också mycket vanliga i svenska fynd från denna tid.

"Minnesmyntet" åt-och frånsidemotiv återgår till ett stampavtryck av ett Olofsmynt från omkring 1005 - 1010. Mynter påträffades vid utgrävningar i Sigtuna 1990. Inskrifterna på originalmyntet är förvirrade, men är här läsliga. Kungens bild skall inte uppfattas som ett realistiskt porträtt utan som en symbolisk kungabild. Det dubbeltecknade korset var en vanlig korsform på vikingatida mynt. Minnesmyntets åtsidetext OLOF REX SVEVORUM (Olof svearnas konung). Frånsidans MONETA SIHT AN M (Mynt från Sigtuna 1000 år). Textbokstäverna är kopierade från äldre läsliga mynt. På båda sidorna finns jubileumsåret 1995 angivet.

Myntkabinettet flyttningsörtug Redan på Sigtuna utställningen blev Bengt och jag tillfrågade, om vi kunde medverka när Kungl. Myntkabinettet skulle inviga sina nya lokaler vid Slottsbacken 6. Ett spännande uppdrag och i samråd med Myntkabinettet började vi arbeta på en örtug, som slogs 1478 i Stockholm. Vi var numera drivna myntare och blev färdiga med stamparna i god till invigningen den 11 juni 1997. Invigningen förrättades av Konungen, genom att slå ett mynt inför ett stor mediauppbåd med TV i spetsen. Det blev en grov miss. Tur att jag höll i stampen med en tång. Andra försöket resul-terade dock i ett perfekt mynt. Bengt och jag uppträdde sedan som historiska myntslagare under några dagar. Vi hade många intressanta diskussioner med numusmatiker och andra myntkunniga människor. Vi har efterhand fått en ganska bra kunskap, både praktisk och teoretisk, om medeltida mynt och myntning.
Örtug från Stockholm framtagen på uppdrag av Kungliga Myntkabinettet och Sveriges Ekonomiska museum
Vikt 2,4 g - Diameter 20,5 mm - Silverhalt 999,9 - Uppl 2000

Kungen inviger Kungl. Myntkabinettets nya lokaler i eget hus på slottsbacken 6 genom att slå ett mynt

Första gången ett årtal sattes på ett mynt i Sverige var 1478. En örtug från Stockholm blev pionjär. Sten Sture d ä var då riksföreståndare, han och riksrådet hade slutit kontrakt med myntmästaren i Stockholm. Knappt hundra år senare (1572) gav Johan III order till sin och Vasa-dynastins trotjänare Rasmus Ludvigsson att "samka gamla mynt". Detta blev början till Kungl. Myntkabinettets samlingar. I dag omfattar de mer än en halv miljon föremål. Länge låg Kungl. Myntkabinettet i slottet. Efter utflyttning på 1800-talet och vistelse i olika lokaler flyttade man nu åter tillbaka till ursprungstrakterna.

Minnesmyntet är av samma typ som gavs ut 1478, men nu med årtalet 1997 och en annan inskrift i åtsidans textring. Åtsida: Kring S:t Eriks huvud läses NVMOPHYLACIVM IN DOMO SVA. översatt = (Kungl.) Myntkabinettet i eget hus. Frånsida: En sköld med trekronorvapnet, vars nedre krona omges med cirklar. Ovanför bokstaven S = Stockholm, till vänster och höger B = Bengt och S = Sten, som framställt och präglat flytningsörtugen. Utanför i en textring MONETA STOCH(olm) 1997 = mynt från Stockholm 1997.

Framtiden Bengt och jag är inte främmande för nya uppdrag. Vi har vid några tillfällen uppträtt som myntslagare på museala aktivitetsdagar. I TV har vi deltagit i Ulf Schenkmanis program-serie om numusmatik, i programserien 1000 års resan och i Trojafilms kulturarvserie, avsnittet om "Blodsklippingarna"
Ett projekt som vi gärna skulle vilja genomföra, handlar om en "Sössling" (halvskilling), som slogs i Malmö 1512. Detta var en tid då hela Danmarks mynttillverkning var förlagd till Myntergaarden i Malmö, föregångaren till Malmöhus slott. En tid väl värd att minna om. Tyvärr ligger detta projekt i malpåse. Myntet skulle kunna vara en minnessymbol från den tiden då Malmö - Köpenhamn regionen var hela Nordens kulturella och ekonomiska centrum. En tid som kanske kan återuppväckas med lite god vilja från båda sidor och sänkta broavgifter. Skulle någon vara intresserad av projektet, så hör av er till mig. stentecknare@bolina.hsb.se

Myntskiss på halvskilling slagen i Malmö med årtalet 1512. Åtsidan pryds med danska riksvapnet i sköld och i textringen kan man läsa MONET NOVA MALMOE = myntad i nya Malmö. På från-sidan finns Oldenburgska vapnet i sköld. Textringen kan förses med en ny lämplig text beroende vilken händelse myntet skall minna om